Mannen utan öde? Snarare boken utan öde…
Bokrecension av: Mannen utan öde
Skriven av Nobelpristagaren: Imre Kertéz
Utgivningsår: 1975
Skriven av Nobelpristagaren: Imre Kertéz
Utgivningsår: 1975
Jag får följa med på en resa till och från koncentrationslägret. Det är med en positiv inställning jag tar mig an boken och upptäcker ganska snart att det är en väldigt svårläst bok.
Boken handlar om en judepojke som är ca: 15 år gammal. Han och några kompisar blir arresterade av polisen, utan att det riktigt veta varför. Sedan skickas de iväg, med tåg, utav soldater, och har inte en aning om vad som kommer att hända. De får sedan på tåget reda på att de är på väg till ett koncentrationsläger. De har självklart ingen aning om vad som väntar dem eller vad som kommer ske. De tror att det är som ett vanligt arbetsläger med i alla fall hyfsade förmåner. När de väl kommer fram till koncentrationslägret tar det inte lång tid innan de blir uppdelade och kommer ifrån varandra. Huvudpersonen får utstå en mängd olika utmaningar, då den största kan vara att försöka att inte svälta ihjäl. I boken får du nästan inte reda på någonting om vad som händer i själva kriget utan allt fokus ligger på lägret. Huvudpersonen, som kommer ifrån Ungern får det svårt med språket, då han är i Tyskland, och inte heller kan prata jiddisch, bollas mellan olika läger som han sedan jämför, och det blir bara sämre och sämre… Risken blir också hela tiden större för honom att dö.
Boken handlar om en judepojke som är ca: 15 år gammal. Han och några kompisar blir arresterade av polisen, utan att det riktigt veta varför. Sedan skickas de iväg, med tåg, utav soldater, och har inte en aning om vad som kommer att hända. De får sedan på tåget reda på att de är på väg till ett koncentrationsläger. De har självklart ingen aning om vad som väntar dem eller vad som kommer ske. De tror att det är som ett vanligt arbetsläger med i alla fall hyfsade förmåner. När de väl kommer fram till koncentrationslägret tar det inte lång tid innan de blir uppdelade och kommer ifrån varandra. Huvudpersonen får utstå en mängd olika utmaningar, då den största kan vara att försöka att inte svälta ihjäl. I boken får du nästan inte reda på någonting om vad som händer i själva kriget utan allt fokus ligger på lägret. Huvudpersonen, som kommer ifrån Ungern får det svårt med språket, då han är i Tyskland, och inte heller kan prata jiddisch, bollas mellan olika läger som han sedan jämför, och det blir bara sämre och sämre… Risken blir också hela tiden större för honom att dö.
Mina åsikter kring boken är att den helt enkelt inte var bra. Den är skriven på ett väldigt svårläst sett, med långa meningsuppbyggnader och mycket onödiga detaljer. Vilket gör att du verkligen måste läsa koncentrerat för att inte tappa bort själva handlingen. Jag skulle därför inte rekommendera den som en vanlig avslappningsbok, (så länge du inte också är nobelpristagare), utan kanske istället som ett alternativ för sudoku. Boken har heller inga direkta problem i sig och blir då som en väldigt lång, tråkig, medlidande och detaljrik berättelse på 206 sidor.
Författaren har en liten tanke med sitt budskap med boken, och det är att man ska ha tur att man inte var där och samtidigt att vi lever så pass bra som vi ändå gör, även om det finns många olika platser i världen där det finns folk som lever som de gjorde i koncentrationslägren (med tanke på svält och levnadsstandarder).
Jag skulle inte rekommendera den här boken så länge du inte söker efter ett sömnpiller, eller vill ha en riktig utmaning och tycker om att läsa medlidande berättelser. Skulle du nu alltså söka en bok med spänning, romantik, glädje eller kanske t.o.m. sorg är detta inte en bok för dig.
Hugo Månsson
Författaren har en liten tanke med sitt budskap med boken, och det är att man ska ha tur att man inte var där och samtidigt att vi lever så pass bra som vi ändå gör, även om det finns många olika platser i världen där det finns folk som lever som de gjorde i koncentrationslägren (med tanke på svält och levnadsstandarder).
Jag skulle inte rekommendera den här boken så länge du inte söker efter ett sömnpiller, eller vill ha en riktig utmaning och tycker om att läsa medlidande berättelser. Skulle du nu alltså söka en bok med spänning, romantik, glädje eller kanske t.o.m. sorg är detta inte en bok för dig.
Hugo Månsson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar